Svensk grammatik ORDKLASSER Johanna Sthl, Pilngskolan, Lomma www.lektion.se Substantiv r ord fr t.ex. Saker: stol, boll, penna Mnniskor, djur, vxter: pojke, lrare, hst, ros Knslor och tillstnd: lycka, gldje, fred Egennamn: Morgan, Sandviken, stersjn mnen: guld, luft, vatten Tid och mtt: timme, eftermiddag, juli, meter
SUBSTANTIV Substantiv r namn p ting, till exempel boll och ring. Egennamn STOR BOKSTAV Egennamn stavas alltid med stor bokstav. Namn: Astrid Lindgren, Brunte, Fido Allt i kartboken: Sverige, Storvik, Malm Fretag/freningar: Volvo, Konsum, Sandvikens IF Konkret och abstrakt Substantiv vi kan se eller ta p r
konkreta. T.ex. katt, bok, cykel, sol, gata Substantiv vi inte kan se eller ta p r abstrakta. T.ex. krlek, frihet, fred, lycka, sorg, hat En / Ett EN-ord: ord man stter en framfr en stol, en hund, en bil ETT-ord: ord man stter ett framfr ett hus, ett bord, ett trd Numerus - antal
Singular en/ett Plural flera en katt en bil flera katter flera bilar ett hus ett bord flera hus
flera bord Bestmd och obestmd form Obestmd form vilken som helst Bestmd form en speciell en bil flera bilar den bilen de bilarna
ett hus flera hus det huset de husen Stam och ndelser bil-ar-na-s Stam ndelse Singular
Obestm d form ndelse Plural Obestm d form ndelse Plural Bestmd form
Geniti v Genetiv - gande Genitiv: nr man ger ngot, slutar alltid p s hstens vingar, mormors bullar, Kalles kaviar Substantiv 5 grupper Grupp1 exempel: -en ord som slutar p a:
en kvinna Grupp 2 exempel: -en-ord som slutar p en konsonant: en bil Grupp 3 exempel: Lneord frn andra sprk: en film Grupp 4 exempel: -ett-ord som slutar p vokal: ett pple
Grupp 5 exempel: -ett-ord som slutar p konsonant: ett hus Vilken Vilket Vilka Den Det De En Ett bil r din?
djur tycker du bst om? skor r dina? stolen r min. bordet r mitt. frldrarna r mina. skola hus ADJEKTIV Adjektiv beskriver substantiv. En Adjektivtratt
en glad pigg gul arg prickig hftig dd st rutten stor ful fisk. substanti
v adjektiv Adjektivets komparation Adjektivet kan kompareras (bjas) p tre stt. 1. Regelbunden komparation 2. Oregelbunden komparation 3. Komparation med mer och mest 1. Regelbunden komparation Vid regelbunden komparation hnger man p ndelserna are och ast.
Positiv glad snygg snyggast stark Komparativ Superlativ gladare gladast snyggare starkare
starkast 2. Oregelbunden komparation Vid oregelbunden komparation frndras hela ordet. Positiv Komparativ Superlativ stor gammal
liten strre ldre mindre strst ldst minst 3. Komparation med mer och mest Ord som r vldigt lnga eller slutar p d mste man komparera med mer och mest. Positiv
Komparativ Superlativ skadad komplicerad komplicerad mer skadad mest skadad mer komplicerad mest Hur komparerar du?
Fljande adjektiv r lite kluriga att komparera. Varfr? f dd orange VERB Verb talar om vad ngon gr eller vad som hnder. Huvudverb och hjlpverb Jag mlar.
Jag har mlat. Sara badade. Sara ska bada. Bjrnen sover. Bjrnen mste sova. Mormor bakar. Stina sjng.
Mormor kan baka. Sara vill sjunga. Huvudverb och hjlpverb En del verb kan vara bde huvudverb och hjlpverb beroende p i vilken mening de str. Jag har en bok.har = huvudverb Jag har mlat. har = hjlpverb Huvudverb och hjlpverb
Huvudverbet och hjlpverbet str inte alltid bredvid varandra, s se upp. Ska du flja med p bio? Infinitiv att-formen Infinitiv r grundformen av ett verb. Den formen anvnder man nr man ska sl upp verbet i en ordbok. Man kan alltid stta att framfr ett verb i infinitiv. att lsa, att cykla, att handla, att
sova, att Tema Verbet har tre temaformer. Infinitiv Imperfekt Supinum mla prata g hoppa
cykla mlade pratade gick hoppade cyklade mlat pratat gtt hoppat cyklat
Svaga, starka och oregelbundna verb Man delar in verben i tre grupper efter hur de bjs nr man tar tema p dem. 1. Svaga verb 2. Starka verb 3. Oregelbundna verb 1. Svaga verb P svaga verb frndras inte ordstammen nr man bjer ordet. Man lgger bara till ndelser. Infinitiv mla
prata baka hoppa cykla Imperfek t Supinu m mlade pratade bakade
hoppade cyklade mlat pratat bakat hoppat cyklat 2. Starka verb Nr man bjer starka verb ndras vokalen i ordstammen. Det kallas avljud. Infinitiv
Supinum Imperfekt bita springa bra bet sprang bar bitit sprungit
burit 3. Oregelbundna verb Oregelbundna verb r verb som inte stmmer in p ngot av de andra stten. Infinitiv Imperfekt Supinum se skilja
skilt stdja sg sett skiljde stdde sttt Tempus = tid Tempus talar om nr ngonting hnder.
Gabbi mlar en tavla. Kalle mlade inte. Louise har mlat. Kim hade mlat. Pluskvamperfekt Sofia ska mla. Presens Imperfekt Perfekt futurum a) Presens nu
Presens berttar vad ngon gr eller vad som hnder just nu. Kalle skriver. Hanna hoppar. Lina leker. Preteritum igr Preteritum talar om vad ngon gjorde eller vad som hnde. Kalle skrev. Hanna hoppade.
Lina lekte. Perfekt har Perfekt talar om vad som har hnt eller vad ngon har gjort. Kalle har skrivit. Hanna har hoppat. Lina har lekt. Obs! Perfekt bestr av bde huvudverb och hjlpverb. Pluskvamperfekt hade Pluskvamperfekt talar om vad som hade
hnt eller vad ngon hade gjort. Kalle hade skrivit. Hanna hade hoppat. Lina hade lekt. Obs! Pluskvamperfekt bestr av bde huvudverb och hjlpverb. Futurum ska Futurum talar om vad som ska hnda eller vad ngon kommer att gra. Kalle ska skriva. Hanna kommer att hoppa.
Lina ska leka. Obs! Futurum bestr bde av huvudverb och hjlpverb. Tema och tempus Vi anvnder temaformerna fr att bilda olika tempus. Krngligt? Kolla! Infinitiv baka Imperfekt
bakade Presens Imperfekt Perfekt Pluskvamperfekt Futurum bakar bakade har bakat ska baka Supinum bakat
hade bakat PRONOMEN Pronomen betyder istllet fr substantiv. Vilka ord kan du erstta fljande substantiv med? stjrngossen adventsljusstaken trnan pepparkakshuset tomtarna Personliga pronomen
Singular Plural subjektsform objektsform subjektsform objektsform 1:a pers jag oss
mig 2:a pers er du dig 3:e pers dem han, hon den, det
honom, henne, den, det vi ni de Subjektsform och objektsform Subjektsform anvnds om pronomet r subjekt (den som gr ngot) i satsen. Objektsform anvnds om pronomet r objekt i satsen.
Jag kper en blomma till dig. s p subjekt o objekt Hr r jag subjekt (allts den som gr ngot) . Dig r objekt (den som r passiv.
De eller dem? Nr vi talar sger vi ofta dom, oavsett om vi menar de eller dem. Drfr har mnga har svrt att veta nr man ska skriva de eller dem. Det finns tre knep. 1. Jmfr med engelskans they (de) och them (dem). 2. Lr dig ta ut subjekt och objekt. Vid subjekt skriver du de och vid objekt skriver du dem. 3. Jmfr med vi och oss. Om man sger vi skriver ADVERB Adverb r bestmningar till verb, adjektiv eller ett
annat adverb. De anger tid, plats eller stt. NR? VAR? HUR? Tidsadverb Tidsadverb svarar p frgan NR. Nr?nu, d, alltid, redan, strax, sllan ibland ven ordet nr r ett adverb. Rumsadverb
Rumsadverb svarar p frgan VAR. Var? hr, dr, ute, hemma, hit, dit, vart, borta ven frgeordet var r ett adverb. Sttsadverb Sttsadverb svarar p frgan HUR. Hur? bra, dligt, sakta, suvernt, superbra ven frgeordet hur r ett adverb. Slasktratt De flesta sm konstiga ord som man inte kan placera r adverb.
allts kanske tyvrr mycket inte nmligen knappa st no g Pluralprovet Ibland r det svrt att veta om ett ord r ett
adjektiv eller ett adverb. D kan man testa med pluralprovet. Adjektiv bjs efter substantivet. Bilen r snabb. Bilarna r snabba. Adverb bjs inte efter substantivet. Bilen kr snabbt. Bilarna kr snabbt. PREPOSITIONER Prepositioner r sm korta ord som berttar om lge och riktning.
Exempel p prepositioner p under mellan ver genomvid av bland utanfr om inuti till ovanfr
fre framfr t efter hos innanfr ur
bakom mot bredvid fr frn med BINDEORD Konjunktioner och subjunktioner binder samman ord och satser. Kalle ker skridskor och Moa spelar
hockey. Vill du ha te eller kaffe? Micke ser p tv innan han ska sova. Konjunktioner Konjunktioner binder samman satser eller satsdelar av samma slag. De vanligaste r: och, eller, men, fast, ty, fr Hon t inte fast hon var hungrig. huvudsats huvudsats
Subjunktioner Subjunktioner inleder bisatser. De vanligaste r: att, om, s att, innan, eftersom, medan, drfr att, fr att Han vade p dansstegen eftersom han hade uppvisning imorgon.
